Uppsatsen undersökte SSPF som är ett samverkansforum mellan socialtjänst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jämföra vad SSPF innebär och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrån mål, syfte, ansvarsfördelning, förutsättningar ochungdomars delaktighet. Syftet var också att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tänkas påverka de ungdomarsom är aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter från socialtjänst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, Ungdomsproblematik och delaktighet.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frågeställningar som studien fokuserat sig på har varit; Vilka former och mål finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna påverka sitt yrkessamarbete? Vilka förväntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare på varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen påverkar deras samverkan? Studiens design är kvalitativ och vi har använt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom två fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrån systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv på organisationsteori samt rollteori.

Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur?Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talspråk. Begränsningar i den talspråkiga kommunikationen kvarstår även med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckenspråk. Delaktighet i det sociala samspelet är betydande för vårt välbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Syftet är att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebära inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrån en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup åt studien och sammanfattas i resultatdelen. Att använda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebär en tolkning. Studiens resultat är tänkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgår främst ifrån ett relationellt perspektiv på barns delaktighet.

A?ldres delaktighet och inflytande i a?ldreomsorgen beskriver Socialdepartementet sombristfa?llig. Fo?r att o?ka a?ldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomfo?randeplaner. I den ha?r uppsatsen sta?ller vi oss fra?gorna: Hur upplever personal a?ldres delaktighet pa? a?ldreboenden samt vad fyller genomfo?randeplaner fo?r funktion fo?r a?ldres delaktighet? Utifra?n sex intervjuer med personal pa? a?ldreboenden visar resultatet att personalen upplever a?ldres delaktighet som frama?tskridande och betydelsefull inom a?ldreomsorgen.

Syftet med denna studie är att utifrån en sociokulturell teori, redogöra för på vilket sätt småbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. Frågeställningarna vi har haft som utgångspunkt är; På vilka sätt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad är det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning på en småbarnsavdelning på en förskola i Halmstad. Utifrån resultatet vi har erhållit, visar det sig att barnen till viss del själva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet är dock främst beroende av pedagogernas förhållningssätt, då det är pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och välja huruvida barnens idéer och tankar får komma till uttryck eller ej.

Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande..

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärarna ser på barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts på två frågeställningar:? Hur ser förskollärarna på inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollärarna att barnen ges bäst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien är semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollärare på två olika förskole-områden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika områden i samma kommun.Resultatet visar att förskollärarna ser på inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollärare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med både inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollärarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfället, vad den barngruppen behövde..

Syftet med uppsatsen är att utröna om, på vilket sätt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig åt mellan ett kunskapsintensivt tjänstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgångsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie där insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkäter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjänsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjänsteföretagets vision, affärsidé, kultur och värderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utsträckning.

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar.

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar.